Matsmältnings hälsa

Fullständig funktion och anatomi av tjocktarmen (kolon)

Tjocktarmen är en del av matsmältningssystemet i människokroppen. Detta organ har en viktig roll för att fullända processen för matsmältning av mat. För att bättre förstå hur viktigt det är att upprätthålla en god hälsa, känna till tjocktarmens anatomi och funktion nedan!

Anatomi av tjocktarmen

Källa: WebMD

Tjocktarmen är ett matsmältningsorgan som omger hela bukhålan. Organet, även känt som tjocktarmen, sträcker sig från blindtarmen, säcken som förbinder ileum (änden av tunntarmen) med tjocktarmen, till anus.

Kolon består av fyra lager, nämligen slemhinnan, submucosa, muscularis propria och serosa. Varje lager av tjocktarmen har en annan funktion.

Slemhinnan är det innersta lagret av tjocktarmen, bestående av kolumnär epitelvävnad som gör att dess yta känns slät. Slemhinnan producerar slem som tjänar till att jämna ut passagen av resten av matsmältningen längs tjocktarmen.

Utanför är submucosaskiktet. Detta lager består av blodkärl, nerver och bindväv som förbinder slemhinnan med resten av tjocktarmen.

Submucosa är täckt av muscularis propria-skiktet. Muscularis propria består av ett lager av viscerala muskelfibrer som drar ihop sig för att flytta matsmältningskanalen. Dessa sammandragningar är också kända som peristaltik.

Det yttersta lagret är serosa. Serosa producerar en smörjande vätska i tjocktarmen som kommer att skydda detta organ från skador från kontakt med andra matsmältningsorgan.

Vid sträckning är tjocktarmen cirka 1,5 meter lång. Kanalen är uppdelad i fyra delar, nämligen:

  • kolon ascendens: den första delen av matsmältningskanalen som ska passera från tunntarmen, belägen på höger sida av kroppen, sträcker sig från blindtarmen och uppåt,
  • tvärgående kolon: övre kolon, ligger horisontellt och sträcker sig från höger sida till vänster sida av bukhålan,
  • nedåtgående tjocktarm: ligger på vänster sida av tjocktarmen, sträcker sig från bågen i mjälten till sigmoid tjocktarmen, och
  • sigmoid kolon: den sista delen av tjocktarmen innan resten av matsmältningskanalen kommer in i ändtarmen, belägen under den nedåtgående tjocktarmen, formad som bokstaven S.

Funktioner och hur tjocktarmen fungerar

Tjocktarmens huvudsakliga funktion är att absorbera den kvarvarande osmälta vätskan från tunntarmen. Dessutom är detta organ också en plats för flödet av matsmältningsavfall som inte används av kroppen till ändtarmen för att kasseras i form av avföring.

Denna process kommer att assisteras av de goda bakterierna i tarmarna. Dessa bakterier syntetiserar vitaminer, bearbetar matsmältningsavfall från flytande till fast form och skyddar tarmarna från skadliga bakterier.

Processen är också känd som peristaltik och tar vanligtvis upp till cirka 36 timmar.

Matsmältningen börjar från det ögonblick du stoppar maten i munnen. Maten tuggas av tänderna tills den blir slät, sväljs sedan och kommer in i matstrupen som är ansluten till magsäcken.

När den når magsäcken bryts maten ner till vätska innan den förs vidare till tunntarmen. Det är i tunntarmen som nedbrytningen kommer att fortsätta.

Med hjälp av bukspottkörteln, levern och gallblåsan arbetar tunntarmen för att absorbera viktiga vitaminer och näringsämnen från maten. Därefter kommer resten att överföras till tjocktarmen.

Först kommer naturligtvis resten av maten att gå in i tjocktarmen. I den uppåtgående tjocktarmen återupptas osmält näringsämnen i tunntarmen. Denna kolon kommer också att kondensera den återstående flytande maten blir tätare.

Sedan flyttar detta matavfall till den tvärgående tjocktarmen. I denna kolon kommer bakterier att bryta ner matavfall (jäsning), absorbera vatten och näringsämnen som fortfarande finns kvar och sedan forma flytande matavfall till avföring.

Den återstående maten som har förvandlats till avföring kommer tillfälligt att rymmas i den nedåtgående tjocktarmen.

När det är dags, kommer sigmoid tjocktarmen att dra ihop sig för att trycka avföring mot ändtarmen. Dessa sammandragningar orsakar buksmärtor som uppmanar dig att få en tarmrörelse.

Sjukdomar som kan angripa tjocktarmen

Liksom andra organ i kroppen kan även tjocktarmen påverkas av matsmältningsrubbningar. Sjukdomar som angriper detta organ varierar också i intensitet, både milda och svåra.

En av de sjukdomar som ofta drabbar många människor är diarré. Diarré kännetecknas av typiska symtom i form av vattnig eller vattnig avföring. Denna sjukdom kan orsakas av en mild infektion i tjocktarmen.

Å andra sidan kan svårare sjukdomar som cancer också förekomma i tjocktarmen. Cancerceller som angriper tjocktarmen kan till och med spridas till ändtarmen.

När det är ett framskridet stadium kommer symtomen att göra att patienten känner smärta som inte försvinner och diarrén fortsätter.

Andra sjukdomar som också är förknippade med problem med tjocktarmen är:

  • kolit (inflammation i tjocktarmen),
  • ulcerös kolit,
  • tjocktarmspolyper,
  • Crohns sjukdom,
  • divertikulit,
  • hemorrojder,
  • irritabel tarmsyndrom (IBS),
  • salmonellos och
  • shigellos.

Hur tar man hand om sin hälsa?

Efter att ha känt till tjocktarmens funktion och funktion har du förstås insett hur viktig tjocktarmens roll är för att hjälpa till att ta upp och bortskaffa matavfall som inte behövs av kroppen.

Därför kan du upprätthålla hälsan hos detta organ genom att:

  • äta mat med mycket fiber, såsom grönsaker, frukt och fullkorn,
  • drick mycket vatten varje dag,
  • begränsa konsumtionen av rött kött eller bearbetat kött som har genomgått en lång process som korv och nuggets,
  • sluta röka,
  • minska alkoholkonsumtionen och
  • tränar.

Om du fortfarande har andra frågor, kontakta din läkare. Kom också ihåg att vara mer uppmärksam på eventuella symtom eller förändringar du känner kring din matsmältning.

Tveka inte att omedelbart uppsöka läkare när det finns störande symtom.

$config[zx-auto] not found$config[zx-overlay] not found