Blodgivning är en medicinsk procedur som gör att du kan ge blod till behövande. Många människor som har provat det en gång, blir sedan beroende och gör till slut detta till en rutinaktivitet. Om du vill prova, se till att din kropp är i toppskick och har uppfyllt kraven för blodgivning. Kolla in diverse saker om blodgivning nedan.
Vad är blodgivning?
Citerat från Mayo Clinic är bloddonation en frivillig procedur som kan hjälpa till att rädda andras liv. Blod från varje givare kommer att samlas in genom en steril engångsnål och förvaras sedan i en steril blodpåse.
American Association of Blood Banks säger att du i allmänhet, när du donerar, kommer att ta cirka 500 ml blod. Detta är cirka 8 % av ditt totala blodvärde.
Denna procedur kan göras genom att donera helblod eller vissa blodkomponenter, såsom blodplättar eller plasma. Mängden som ges i denna speciella procedur för blodgivning av blodkomponenter beror på din längd, vikt och antal blodplättar.
Blodgivning i Indonesien regleras av regeringens förordning nr. 2/2011 om blodgivningstjänster som regleras av Indonesiens Röda Kors (PMI) som ett socialt och humanitärt mål.
Detta förfarande under överinseende av PMI garanteras också av lag nr. 36/2009 om hälsa, att regeringen ansvarar för genomförandet av blodgivningstjänster som är säkra, lättillgängliga och i enlighet med samhällets behov.
Vem kan donera blod?
Alla får inte göra denna procedur. Villkoren som du måste uppfylla om du vill donera blod är:
- 17-65 år kan donera blod
- Klarade en hälsokontroll innan jag gav blod
- ha en kroppsvikt på minst 45 kilo och vara frisk, både fysiskt och mentalt
- Ditt blodtryck bör vara mellan 100-170 (systoliskt) och 70-100 (diastoliskt)
- Blodhemoglobinnivåerna vid undersökningstillfället bör vara mellan 12,5 g % – 17 g %
Vilka är hälsofördelarna med att donera blod?
Proceduren att donera blod är inte bara fördelaktigt för andra människor, utan också för dig som donator. Följande är fördelarna med blodgivning för din hälsa:
- Förbättra din hjärthälsa. Denna procedur på regelbunden basis kan minska viskositeten i ditt blod, vilket är en riskfaktor för hjärtsjukdomar. Att donera blod kan också minska risken för hjärtinfarkt och stroke.
- Minska risken för cancer. Blodgivning kan också minska risken för cancer, såsom levercancer, lungcancer, tjocktarmscancer och halscancer.
- Bränna kalorier. Genom att donera cirka 500 ml av ditt blod förbränner du faktiskt cirka 650 kalorier.
Vad ska man göra innan denna procedur?
Det finns flera saker som du måste vara uppmärksam på innan du utför denna procedur, nämligen:
- Tillräckligt intag av näringsämnen och vätskor din kropp med livsmedel och drycker rika på järn, såsom rött kött, kyckling, fisk, mejeriprodukter, nötter och frön och spenat.
- Undvik fet mat, som t.ex snabbmat eller glass, som kan lura blodprovsresultat.
- Undvik även alkoholkonsumtion före D-dagen för blodgivning.
- Se till att du får tillräckligt med sömn natten innan du gör denna procedur.
- Drick mycket vatten eller andra alkoholfria drycker innan du donerar.
- Bär kläder vars ärmar lätt kan rullas upp till ovanför armbågarna, eller bär en T-shirt dagen du donerar blod för att göra det lättare.
Hur är blodgivningsprocessen?
Från början till slut tar blodgivningsprocessen cirka en timme. Men i själva verket tar processen att ta ditt eget blod faktiskt bara cirka 8-10 minuter.
I allmänhet är stegen i blodgivningsprocessen:
1. Registrering
Du kommer att bli ombedd att visa ett identitetskort (KTP/SIM/Pass) och ett donatorkort (om du har ett) och fylla i ett registreringsformulär angående din identitet, inklusive ett donatoridentifikationsnummer (om du är en vanlig donator).
2. Hälsokontroll
Servicehandläggaren kommer att intervjua dig om din sjukdomshistoria och sjukdom. I detta skede kommer ditt blodtryck, hemoglobinnivå, kroppstemperatur och puls att mätas.
3. Donera
Blodgivningen utförs i sittande eller liggande läge, och utförs av utbildad vårdpersonal. En steril nål kommer att föras in i huden på den inre armbågen under 8-10 minuter medan cirka 500 ml blod och flera rör med blodprover samlas in. Efter det kommer polisen att täcka injektionsområdet med ett bandage.
4. Vila
Du kommer att få tid att återhämta dig genom att njuta av maten och dryckerna som tillhandahålls av arrangörerna för att ladda om efter att ha tappat mycket vätskevolym.
Ett litet antal personer kan känna av biverkningar av blodgivning i form av yrsel eller magsmärtor. Men i allmänhet kommer du fortfarande att må bra och kunna återuppta dina aktiviteter omedelbart.
Du kan också uppleva blåmärken på injektionsstället. Mycket sällan upplever donatorer medvetslöshet, nervskador eller artärskador.
Vad ska man göra efter givaren?
Efter att ha donerat blod, rekommenderas du att sitta en stund medan du dricker vatten eller äter en liten måltid. Efter det kan du gå upp långsamt för att se till att du inte känner dig yr.
Det finns flera saker du måste vara uppmärksam på efter att ha donerat, inklusive:
- Begränsa din fysiska aktivitet i minst 5 timmar efter donation, gör ingen ansträngande aktivitet den dagen.
- Ta bort plåstret minst 4-5 timmar efter att blodgivningen är klar.
- Bör inte stå länge i direkt solljus och drick inte varma drycker.
- Om du röker är det bäst att inte röka på två timmar efter blodgivning.
- Om du dricker alkohol är det bäst att inte dricka alkohol förrän 24 timmar efter donationen.
- Drick mycket vätska för att ersätta dina förlorade kroppsvätskor, drick åtminstone mer än 4 glas vatten den dagen du donerar.
- Ät mat som innehåller:
- högt järn, såsom magert rött kött, spenat, fisk, kyckling och bönor.
- C-vitamin , såsom apelsiner, kiwi och guava.
- Folsyra, såsom apelsiner, gröna grönsaker, spannmål och ris.
- Riboflavin (vitamin B2), som ägg, yoghurt, gröna grönsaker och nötter.
- Vitamin B6, såsom potatis, bananer, rött kött, fisk, ägg, spenat och bönor.
Det tar flera veckor för kroppen att kunna ersätta de röda blodkroppar som förlorats efter en donator. Vid denna tidpunkt bör du behålla ditt matintag så att nya, friskare röda blodkroppar snabbt bildas.
Gå till läkaren omedelbart om...
Om du känner något liknande bör du omedelbart kontakta Indonesiens Röda Kors (PMI) där du donerat blod eller din läkare.
- Fortsätt känna dig illamående eller yr efter att du vilat, ätit och druckit.
- Det finns en knöl, blödning eller smärta på injektionsstället när du tar bort plåstret.
- Känner smärta eller stickningar under armen, vilket kan stråla ut till fingrarna.
- Bli sjuk av förkylnings- eller influensasymptom, såsom feber, huvudvärk eller halsont, inom fyra dagar efter denna procedur.
